Klockan är nu strax 23:50. Älsklingen gör pasta carbonara och spelar på sin gitarr under tiden pastan kokar. Nej vi är inte tokiga och vi har inte vänt på dygnet.:-)
Vi har sovit idag och vaknade för några timmar sen. Vi ska nämligen åka ner till Stockholm inatt. Vi ska hämta våran nya bil och Danne ska jobba. Jag följer med för jag vill verkligen inte vara ensam nu. Ja, jag vet att jag är nojig... Men det känns bättre att följa med. Lars kunde ha barnen längre, tills på torsdag, så vi passar på att hämta hem den nya bilen och lämna tillbaka den gamla innan vi får barnen och innan bebisens nedkomst.
Vi har packat BB-väskan idag. Det kändes jättekonstigt och pirrigt.:-) Snart är det verkligen dags! Börjar bli lite nervöst, har det verkligen gått så fort?! Men som erfaren omföderska (Haha, yeah right!;-) ) så vet jag att dom här sista veckorna, dagarna går otroligt långsamt.
Tur att vi får barnen på torsdag! Dagarna går fortare då.
Hur som helst så får BB-väskan följa med till Stockholm ifall att.
Det känns verkligen att det inte är länge kvar nu. Jag har inga känningar av att nån bebis ska komma ut dom kommande dagarna, men förvärkarna är starkare och kommer oftare. Har haft rätt mycket idag. Vad jag än gör så kommer dom och magen blir alldeles hård och jag får det tungt att andas. Dessutom känner jag bebisens huvud skruva ner sig i bäckenet. Den har inte fixerat sig än, men den ligger där den ska. Skönt! Men det är inte så skönt när det ilar och spänner och "knäpper" i bäckenet...
Men snart är det över...
Nu har jag ätit den godaste pasta carbonaran på länge. Tack min prins!:-* Så nu ska vi krypa till kojs en stund innan det bär av mot storstaden.
God natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar