Ikväll gjorde jag nånting som jag aldrig eller snarare väääldigt sällan brukar göra. Jag tog med mig alla ungarna in till stan. Det är något vi gör när vi är två. När tålamodet tryter för Olle så kan Danne lyfta upp honom på de starka, trygga pappa-axlarna.
Men ikväll var jag ensam och behövde åka in till Apoteket. Världens tråkigaste ställe för ett barn men som tur är så ligger BR vägg i vägg.
När jag gör något sådant så måste jag vara bestämd och tydlig. Inga leksaker. Punkt.
När vi var färdiga och skulle gå tillbaka till bilen så blev det för mycket för Olle. Han ville inte åka hem. Han ville leka med tåget inne på Polarn o Pyret. Jag sa nej. Han skrek som en stucken gris och det ekade i hela gallerian. Han lade sig på golvet och vägrade följa med hem. Jag lyfte upp honom i armarna. Han skrek lite mer.
Jag blundar och försöker att inte bry mig om folks blickar. Men jag vet att de både hör och ser. Men idag var en sån dag när jag inte brydde mig. Jag var stark, bestämd och tydlig. Då blir det bäst för Olle även om han tycker att jag är världens sämsta mamma.
Till slut kom vi ut till bilen och hem.
Nu sover de allihop och jag har hunnit somna på soffan hela två gånger.
Nu ska jag sova i den sköna sängen.
Imorgon är det fredag. Bara en sketen skolvecka kvar och sen är det sommarlov!
Vi längtar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar