måndag 18 juni 2012

Det börjar brinna i knutarna

I lördags var det exakt fyra veckor kvar tills vi gifter oss. Det börjar brinna i knutarna och jag känner lite press faktiskt. Men jag ser alla sysslor som ska göras inför bröllopet som pusselbitar i ett tusenbitars-pussel. Det enda vi ska göra nu är att lägga alla bitar på plats. Och för varje bit som hittar sin plats känner jag mig lugnare.

Hade jag vetat innan hur mycket jobb det är med ett bröllop så hade vi nog smitit iväg till ett varmt land och gift oss på en vit strand. Bara fått det överstökat och sedan överraskat alla när vi kommit hem och haft världens fest.;-)
Men det är ju alltid roligare att dela allt med sina vänner och familj så vi kör på tills vi krockar.;-) Eller tills vi kommer i mål och så blir allt bara hur bra som helst. Man vill ju liksom inte att gästerna ska ha tråkigt. Och man vill ju att det ska bli den största festen i sitt liv. Allt ska klaffa!

Just nu är jag hemma på lunch. Strax ska jag tillbaka till jobbet och fortsätta slava.;-) Var på jobbet kl 7 imorse så det kommer nog kännas när jag kommer hem ikväll.
Det är så skönt att aktivera kroppen och hjärnan. Shit vad jag lär mig mycket nu! Det mesta kunde jag sen förut men det är lika mycket nytt (om inte mer) som ska in. Tänk att det går att packa in mer i hjärnbarken än det som redan finns där, utan att något faller bort eller kommer i kläm. Och detta efter tre barn och en hjärna översvämmad av graviditetshormoner, amningshormoner och alla hjärnceller som runnit ut med bröstmjölken. Fantastiskt!;-)

2 kommentarer:

  1. hade gärna haft ett "bauta" bröllop, men den gode maken ville inte det. så vi kompromissade, så jag fick en stor fest ett halvår efter det "hemliga"/borgliga bröllopet istället. gick bra det med!
    kram, kram!
    /Petran

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag läste om ett par i ÖA som varit gifta i 50 år. Journalisten undrade vad deras hemlighet var, hur de kunnat vara gifta så länge. De svarade att hemligheten var att kompromissa. Så jag tror ni gjorde alldeles rätt där.:-)
      Vi kompromissar också hela tiden. Allt blir så mycket enklare då!;-)
      Kram!

      Radera