Roligaste men också jobbigaste tiden

Jisses vad trött jag är idag! Det känns som om jag har katten-Gustaf-ögon; svullna och...... Orangea...;-)

Lovisa är på skolan, Loa tittar på film och Olle är ÖVERALLT!
Jag tror jag blir GALEN snart! Jag har stor lust att lägga honom i sängen så jag slipper hålla koll på honom hela tiden. Käften på mig går i ett; "Nej!", "Ajabaja!", "Gå därifrån!", "Ajabaja!", "Nej, nej, nej!"
Han styr stolar, drar ner grejer från bordet och diskbänken och om inget går som han vill så kastar han sina röstresurser mot oanade höjder så det skär i öronen och ringer i de i flera minuter efteråt.

Varför kan han inte sitta snällt och fint och bara leka med sina leksaker?! Ja, ibland händer det ju. Men efter fem minuter är han rastlös igen.
Det här är den roligaste men också jobbigaste tiden under småbarnsåren tycker jag.
Barnet börjar få en vilja av stål, men är för liten för att göra sig förstådd språkmässigt och måste därför göra det på annat sätt (gnälla, skrika, gråta, kasta grejer, dunka huvudet i väggen). Barnet ser inte sina begränsningar utan provar allt. Barnet förstår inte "nej", "ajabaja" eller "gå därifrån!" Barnet sover inte lika bra som innan, det drömmer mer, vaknar på natten och är mer svårtröstat.
Och ALLT händer samtidigt!
Käre gud, ha förbarmande över mig...!