Akut herpetisk stomatit

Ja, så heter tydligen det skit som vår lilla älskling åkt på. Blåsor överallt både i och utanpå munnen... (Jag besparar er bilderna på hans tunga, för att inte tala om hans tandkött som ser näst intill ruttet ut och luktar därefter!) Stackars stackars lilla fina älskade unge! Hjärtat värker när han gnäller, gråter och skriker för att han har så ont.

Har aldrig känt mig så maktlös. Eller jo, sist var när jag åkte in till sjukhuset med Loa för att han hade svårt att andas. Han var bara 1,5 år då.
Det är så hemskt när de små har ont och man inte kan göra något...
Fram tills idag visste vi inte ens vad det var. Vi har ringt Sjukvårdsrådgivningen, varit på BVC, hos tandläkaren och idag på Vårdcentralen. Ingen visste vad det var, förrän idag då när vi fick svar.

Ovissheten har varit fruktansvärd. Alla tankar som hinner passera och när fantasin får flöda fritt. I mitt huvud har det varit allt ifrån svinkoppor till cancer.
Det är skönt att äntligen veta vad det är men man känner sig fortfarande maktlös eftersom han fortfarande har jätteont!

Akut herpetisk stomatit som sagt. Ofarligt, men så jävla hemskt! Och han kanske måste dras med det här i drygt en vecka till!
Herregud, han har redan gått ner i vikt och förlorat sin tjocka bebismage! Hur mycket har han inte gått ner inom en vecka då?!
Som tur är så får han i sig välling och vatten, inte så mycket som han egentligen behöver, men tillräckligt så han klarar sig.

Nu har han lyckats somna, lilltjoppen, så nu ska jag mysa med min blivande make.:-)