Jämställdhet

Läste UnderbaraClaras inlägg om jättebebisar. Läs det här!
Jag kan bara säga att jag är så otroligt glad över att jag och Danne är så gott som jämställda i hemmet, när det gäller i stort sett allt!

Vi har inga uppdelade sysslor utan vi hjälps åt att göra ALLT.
Ibland tvättar jag, ibland tvättar han. Vi viker tvätten tillsammans.
Ibland lagar jag mat, ibland lagar han mat.
Ibland klipper han gräset, ibland klipper jag gräset. (Och det gott folk är en stor attraktion för en skara karlar att se en kvinna köra runt på en åkgräsklippare! Sist jag klippte höll de nämligen på att gräva (vet inte efter vad) mitt emot vår tomt. Och varenda gång jag körde min runda på den sidan av gräsmattan så stod de och glodde så ögonen nästan trillade ut!)
Ska det målas nånstans i huset så gör vi det tillsammans.

Men behöver bilen lagas så lämnar vi in den på en verkstad så det blir riktigt gjort. Danne är inte mindre manlig bara för att han inte kan byta tändstift på en bil. (Även om han nu säkert kan det...) Har det inte varit så i alla tider (i varje fall så länge bilen existerat) att det är mannen som ska meka med bilen, laga bilen? Jag vet vissa män som tror sig kunna laga bilar just för att de är män. Som om det fanns i blodet, förmågan att kunna laga en bil. Det liksom hör till att en man ska kunna laga en bil...

Jag tror det är jätteviktigt att man delar på allt ansvar så mycket man bara kan. Har man en balans i sin relation så blir det mindre konflikter tror jag.
Jämställt är roligare liksom!:-)