Åh nej! Vad har jag gjort?!

Jag somnade så skönt igår efter att jag bloggat och läst ett kapitel i en bok.
Sen vaknade jag av att Loa grät.
Jag var så trött och tänkte "Nä, faan jag vägrar kliva upp! Han kommer tillslut och kryper ner i våran säng..."
Men han kom inte utan fortsatte snyfta.
När jag vaknat till lite så klev jag upp och stapplade in till honom.
Han var knappt vid medvetande, fortfarande sovande. Trots att han hade ögonen öppna så fanns det liksom ingen där.
Jag talade tyst till honom och strök honom över håret och pussade på honom. Tror han somnade om igen innan jag ens hunnit lämna rummet.

Min lilla gubbe som blivit så stor! Vi började ju leda tillbaka honom till sin säng när han kom in till oss på nätterna och nu kommer han inte in till oss alls...
Nu sover han i sin säng hela natten och är mäkta stolt över det när han vaknar.
"Jag har sovit hela natten" brukar han säga med ett leende.

Åh nej! Vad har jag gjort?! Inget mer Loa-mys på natten!
Fast vi sover ju mycket bättre nu när vi slipper trängas med en treåring. Och Loa sover också bättre nu när han slipper trängas med två vuxna. It's a win win situation!:-)
Men jag saknar honom lite... Min Jojja...