För tre år sedan...

... hade jag nyss upptäckt blod i trosorna. Jag och mamma åkte in och fick reda på att det var en teckningsblödning och att vattnet inte hade gått. Sen åkte vi hem igen. Värkarna började kort därefter. Vid kl 4-5 på morgonen så började det göra så pass ont att jag ville ha smärtlindring och så behövde vi ju ringa barnvakten. Ca kl 6 blev vi inskrivna på förlossningen och kl 06:32 föddes Loa. Hans hjärtljud gick ner så pass mycket vid ett tillfälle att dom kallade på en läkare. Men jag krystade på. När Loa väl kom ut fick vi förklaringen. Han föddes nämligen med ansiktet uppåt. Med andra ord såg jag hans ansikte när han kom ut.:-) Han var så fin och det är han fortfarande. Min vildaste, älskade vilding!

Nu ska jag sova så min röst orkar ta ton imorn!:-)
God natt!
Igen...;-)