Nu har Olle varit hemma i två dagar. Tycker han är alldeles för snorig och hostig. Eller kanske är det jag som är en hönsmamma...?
Och så har jag honom hellre hemma än på dagis (jo jag vet att det heter förskola men det går snabbare att säga och att skriva "dagis"). Han är ju min lilla kärlekskerub! Mitt älskade lilla barn! Vill inte lämna honom i händerna på någon främmande människa! Varför skaffar vi barn när vi ändå ska sätta de i förskola efter ett år (mer eller mindre)?! Samtidigt så älskar jag förskolan. Han får träffa andra barn och andra vuxna. Han får leka och äta och "socialisera sig". Mycket viktigt!
Men ibland önskar jag att han bara ville krympa så jag kunde vara hemma med honom för alltid! Och samtidigt saknar jag att göra något för mig själv, för min egen skull.
Tror jag har en liten mamma-kris... En höns-mamma-kris...:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar