Med taxöronen flaxandes under tröjan

OBS!!! Varning för kräk! Ungarna hann knappt innanför dörren innan magsjukan brakade lös. Vid läggdags säger Lovisa efter att ha haft ont i magen hela kvällen:
"Jag tror jag måste kräkas..."
"Jag ska hämta en hink att ställa nedanför din säng" säger jag. Då ropar Loa som är på toaletten på nedervåningen att Olle öppnat dörren och är på väg in. Skitungen har ju lärt sig öppna dörrar och det är ju extra kul att ta sig in på toaletten när någon sitter där och är alldeles hjälplös. Och själva toaletten är ju också riktigt spännande att undersöka. Jag säger till Lovisa:
"Om du känner att du måste kräkas så gå in på toaletten" sedan springer jag ner för trappan. Hinner halvvägs ner när jag hör:
"Uuäääh! Splatt!"
I samma stund hör jag Loa säga:
"Mamma, Olle är inne på toaletten!"
Loa är färdig inne på toaletten och såklart är Olle i full färd med att undersöka den vita stolen. Samtidigt hör jag:
"Uuuääääh! Klaffs, splatt!"
Jag ropar till Loa (som annars aldrig brukar få lyfta sin lillebror men i den här situationen känns det som att det kvittar):
"Men ta ut honom därifrån då!"
Det är kaos i mitt huvud. Upp eller ner, för jag står ju kvar i trappan och slits snart upp i klonade bitar (tänk om det funkade!). Tillslut springer jag upp och ser Lovisa stå böjd och kraxa upp den sista spyan på golvet. (Tror aldrig jag har sett så mycket spya! Och hur mycket får det plats i en liten mage?!) Hon har missat sängen, missat sina böcker och missat sin matta och träffat den enda matt- och leksaksfria zonen i sitt rum, nämligen mitt framför dörren. (Duktig flicka!) Längre hann hon ju inte, hon var ju på väg till toaletten.
Då kommer jag på att Olle är kvar inne på toaletten nere. Om jag bara får ut honom därifrån. Fast det vore ju bättre om jag väckte Danne, då är vi ju två i kaoset. Det kvittar hur sjuk han är, han måste hjälpa till!
Jag gormar medan jag springer ner för trappan med taxöronen flaxandes under tröjan och in i vardagsrummet:
"Danne! Daaaanneeee! DAAANNEEEEE!"
Han fattar knappt något när jag ruskar liv i honom där han ligger på soffan.
"Du måste hjälpa mig nu! Lovisa har kräkts och Olle är inne på toaletten!"
Danne kvicknar till och säger:
"Jag tar hand om Olle, spring upp och ta hand om Lovisa du. Var är Olle?"
"På toaletten" säger jag och springer ut från vardagsrummet. Men Olle är inte inne på toaletten längre, han är på väg upp för trappan, för den förvirrade mamman har ju glömt att stänga grinden! Jag lyfter ner skitungen och överlämnar honom till hans pappa. Jag kutar in i köket. KAOS i mitt huvud! Hur får man bort spya?! Plockar på mig hushållspapper, rengöringsspray och en plastpåse och springer tillbaka upp till Lovisa som fortfarande står  kvar i samma position som jag lämnade henne. (Min duktiga, duktiga flicka!)
Det låter som att detta tar lång tid men egentligen går allt på bara några sekunder. Och medan jag sitter där på huk och torkar spya så börjar kaoset i mitt huvud att lägga sig och vi börjar skoja om vilken tur det var att hon kräktes precis där hon kräktes och missade sina leksaker och sin matta och sin säng. Vilken tur!

Dagen idag har bestått av vila för alla eftersom det bara var första gången Lovisa kräktes igår. Och jag hoppas verkligen att alla är friska när släkten kommer. Nu har alla varit sjuka utom Loa. Han måste ju ha ett immunförsvar av stål som trots att både familj och vänner varit sjuka inte själv blivit sjuk än! Ja ja, det kommer väl inatt...
Nu ska jag kila iväg till affären och köpa mer blåbärssoppa till mina sjuklingar.:-)
Ha en härlig fjärde advent!