Så här fint är det!:-)
Nu ska jag följa dessa instruktioner:
1. Jag ska sätta in bilden på min blogg eftersom jag har fått priset. Det har jag redan gjort.
2. Jag ska länka till personen/personerna jag fått priset av. Det har jag oxå redan gjort.
3. Jag ska nominera sju andra bloggare. Men eftersom jag inte känner så många bloggare (än!) så blir det bara mina närmaste vänner... Så dom nominerade är:
och
Love you guys!:-)
Det var så lite så. Jag läser din blogg ofta och jag tycker om den. Jag har länkat till din blogg från min för länge sedan. Hoppas att det är okej. Annars får du säga ifrån så tar jag bort det igen.
SvaraRaderaHoppas att allt är bra med dig och familjen. Jag mår faktiskt inget vidare för tillfället. Sorgen efter Peter finns ju alltid där men vissa dagar än värre än andra. Idag har det varit hemskt. Jag tror nog att jag tömt kroppen på tårar. Jag saknar Peter mer och mer för varje dag som går. Den dagen då han gick bort, då gick min himmel från blått till grått.
Usch, vad jag gnäller. Pussa dina söta barn från mig. Mina barn hälsar till dig. De dansar och sjunger ofta till er nya skiva. Tvillingflickorna är tokiga i Sarek.
Ha det bra, Jessica. Vi hörs säkert igen.
Kram från
Carina i Kristianstad
www.metrobloggen.se/carina6969
Hej Carina!
SvaraRaderaKlart det är okej att du länkat till min blogg! Bara bra ju för då hittar ju fler den.;-)
Allt är bra med oss förutom att jag och Lars går runt och snörvlar och tycker synd om oss själva.:-) Har ont i halsen och kroppen, hade feber igår och inatt så allt är inte tipptopp. Men barnen mår bra iaf, än så länge. Väntar bara på att det ska börja rinna från deras näsor oxå... Och så fort förkylning är på G så får Loa sån hemsk rosselhosta. Så så länge den håller sig borta så är jag glad.
Du gnäller inte! Herregud, du har förlorat din man! Då FÅR man sörja! Hur länge och hur mycket man vill! Lyssna inte på dom som säger att du sörjer för mycket eller att du borde ha sörjt färdigt vid det här laget. Säger dom så så har dom aldrig mist nån som stått en så nära. Sörj på bara! Älta älta, gå in i smärtan. Det är så den avtar så småningom. Har aldrig mist nån som stått mig nära (förutom min farfar då, men hans tid var kommen) men jag vet att sörjer och gråter man så renar man kroppen, och man får ut det som tynger en.
Vissa dagar är svåra och har man mist nån så är dom såklart svårare. Stå på dig och skäms inte för din sorg!
Ha det så bra! Skickar många och stora kramar till er allihopa!
/Jessica