söndag 7 september 2008

Motherhood is a BITCH!

Hemma igen efter min lilla resa ner till Sthlm och Norrtälje. Har varit otroligt kul att intervjuas igen, va med i tv igen och stå på scenen och sjunga och sjunga i studion igen! Det var ju ett tag sen för mig. Men det är som att cykla, man glömmer det aldrig.:-)
Under den här lilla resan har jag äntligen kommit underfund med vad jag vill här i livet. Jag vill vara artist och sångerska! Har velat fram och tillbaka men nu vet jag. Kan bli tufft med tanke på alla långa resor och sånt men det fixar sig nog. Bara jag får göra det jag vill och är bäst på så ordnar sig resten, hoppas jag. Hoppas oxå på att det kommer hända lite mer med Sarek nu så man får tjäna lite pengar på det man tycker bäst om.;-)

Första dagen hemma var jag ensam med barnen eftersom Lars jobbade. Det är tufft när ens sambo jobbar 12-timmars. Jag är helt ensam med barnen. Men å andra sidan så är han ledig rätt länge när han jobbat sina pass. Och det är verkligen ett privelegie! Å vilken hjälp jag får då!:-) så jag kan INTE klaga. Men ibland är det faan inte lätt att va morsa och ensam med två tjuriga ungar. Den ena är i trotsåldern och den andra har nyss upptäckt vad roligt det är att höra mamma säga "nej!" och "ajabaja!" hela tiden! Fast det är ju en form av trots det oxå. Vi människor går igenom trotsåldrar hela livet. Men värst är den nog när man är i tre-årsåldern. Om inte för en själv så för föräldrarna som uppfostrar en.:-)
Enligt en bok, som heter nåt så passande som Trotsboken, så står det att det blir en stor konflikt var 45:e minut och en liten konflikt var 15:e minut. Och det stämmer verkligen. När man nyss tagit sig ur en konflikt, löst den och förklarat och blivit sams och hållit tålamodet så är det dags för nästa konflikt. Inte konstigt att man tappar tålamodet en si så där 100 gånger om dan!:-)
Läs boken! Man lär sig inte bara en hel del om hur barn funkar utan oxå en hel del om hur man själv funkar. Allt är ju psykologi trots allt, och det är ju väldigt intressant tycker jag.

Här nedan följer lite bilder från veckan som varit.




Jag var lite sliten när jag klev upp för att sjunga på Nyhetsmorgon. Här var kl 02:16...! TV4 är inte särskilt humana... En trött tvåbarnsmorsa som bara sovit några få få få timmar....

Desto fräschare kände jag mig på kvällen efter att ha sovit några timmar mitt på dagen. Tur att man inte har det jobbet som dom har. Tänk att stiga upp vid halv fyra, fyra VARJE dag. Skulle inte funka för en nattuggla som jag...

Loa och Lovisa var ju hemma med pappa-Lars under veckan. Här är loa och lars och handlar och Loa får åka kundvagns-bil för första gången. Annars är det ju alltid Lovisa som gör det, men nu var hon som tur va på dagis och det var fritt fram för lill-killen som tyckte det var sååå roligt!:-)


Sarek in action! På releasefesten så körde vi 6 låtar för alla som var bjudna. Det var lite nervöst eftersom jag inte stått på scen på två år. Men det gick hur bra som helst och var sååå himla roligt!

Jag och Peter Jezewski (f.d. sångare i The Boppers). Han är faktiskt ett stort fan av oss. Kändes lite knasigt att jag (lilla Jessica Wetterstrand från lilla Ö-vik) fick skriva autograf till någon som man lyssnat på och själv haft som idol typ.

Första dagen hemma försökte jag klippa Loa lite. Det blev inte mycket för världen men iaf en cool 70-talsfrilla eller vad man nu ska kalla det...;-)

Jag och barnen var hos Tessan idag och där provade jag hennes läsglasögon. Kanske nåt att fundera på. Ser ju rätt snygg ut i dom....;-)

Lovisa var ute och lekte med Tessans barn och kom in med denna fina lilla bukett med blommor med rötter och allt. Gulligt!:-)

The outfit for the day.

Lovisa blev så tröttis av all lek så hon däckade i soffan.

Jag passade på att mysa lite med Tessans ena råtta; Tojji. Sååå söt!

Nu är det natti för lilla mig! Men först ska jag nalla lite godis som blivit över sen lördagen!;-)

Natti natti på er!

1 kommentar:

  1. Hej lilla Jessica!

    Ja du, det ÄR tufft att vara ensam med sina barn. Jag vet, tro mig. Mina är ju större än dina. Markus fyllde 8 i juli och flickorna fyller 7 i januari. Skulle egentligen haft en till, för jag väntade trillingar men det blev ju tvillingar. Förlorade en i magen, en flicka också. Och detta kanske låter hemskt, men det var nog lite meningen att jag skulle förlora en. Jag hade inte klarat av trillingar, speciellt inte nu sedan Peter dog och jag blev ensam. Och Markus var bara 10 månader när jag blev gravid igen så det var som att ha trillingar ändå. Jag blev gravid trots att jag åt p-piller.

    Vi älskar ju våra barn över allt annat på jorden. De är ju vårt allt. Men det är inte alltid en dans på rosor. Mina är också fruktansvärt trotsiga, trots att de är mycket äldre än dina. Och sedan Peter dog, så är Markus så fruktansvärt arg. Jag vet ju vad det beror på men han går för långt många gånger. Han är inte snäll mot sina systrar. Han tar ut sin ilska och sin sorg mot dem och slår på dem. Han har även försökt ge sig på mig. Så jag vet precis vad du menar när du skriver om trots, osv. Det är inte lätt. Men du klarar det, Jessica. Och jag tycker att det är så roligt att se er i Sarek igen. Ni är så duktiga. Det säger jag ofta till Zara också. Mina barn älskar er. Zara träffar de ju ibland. Och Stina skickade sin bok med skiva till dem när Peter hade dött. Som en gåva. Och hon hade lagt med ett ljus som vi skulle tända för Peter. Ni i Sarek betyder mycket för mina barn, och därmed för mig också. När ni var med i Nyhetsmorgon, så sa Linnea: Mamma, det är Markus Zara, Emilias Stina och MIN Jessica, för hon är så söt! och sen dansade hon och sjöng med för fulla muggar. Och hon vill titta på klippet för Nyhetsmorgon minst en gång om dagen.

    Det gör mig glad att läsa att du vill fortsätta med sången. Det gör du så rätt i. Du är så duktig och du har en oerhört vacker röst.

    Nu ska jag försöka sova. I morgon ska jag till en psykolog för första gången. KLarar inte av att hantera sorgen alldeles ensam längre. Jag mår väldigt dåligt p.g.a. allt jobbigt jag bär på ensam. Så jag hoppas av hela mitt hjärta att detta ska hjälpa mig. Barnen förtjänar att få en glad mamma igen.

    Ha det så bra, Jessica. Barnen skickar pussar och kramar till dig.

    Kram från Carina i Kristianstad

    www.metrobloggen.se/carina6969

    SvaraRadera