Jag kanske kommer förstöra deras barndom lite men jag är säker på att de kommer tacka mig en dag

Igår kom den. Frågan som de flesta föräldrar fasar inför.
Vi satt vid middagsbordet och plötsligt kläcker den åttaåriga dottern ur sig:
"Mamma, hur gör man barn?"

Jag som mestadels är väldigt öppen om allting inför mina barn blev faktiskt lite tagen på sängen. Jag visste inte riktigt hur jag skulle lägga upp det. Istället frågade jag både henne och hennes sexåriga bror:
"Hur tror ni att man gör barn?"
De funderade en stund. Plötsligt utbrast dottern:
"Jag vet! Man hånglar!"
"Ja, många gånger så börjar det med hångel" svarade jag och kunde inte låta bli att skratta.

De frågade inget mer efter det. Men jag känner att det är god tid att de får veta.
And man, are they in for a treat!;-)
Åh, jag ska ge de den bästa undervisningen någon förälder någonsin har gett sina barn! Utan att det blir för pinsamt, utan att det blir för mycket. Bara ärligt, rakt av, utan krusiduller.
Jag kanske kommer förstöra deras barndom lite men jag är säker på att de kommer tacka mig en dag.

Jag kommer ihåg själv när min mamma sa att hon och pappa skulle göra barn. (Jaa, mamma! Du sa faktiskt så!:-D)
Jag minns hur jag såg framför mig att de formade en liten bebis i sand på en plåt och ställde in den i ugnen för att bakas.
Det blev en lillebror. Men idag vet jag ju att han inte blev till på det viset.
Min mamma var så jäkla bra på såna där känsliga frågor! Hon förklarade också ärligt, rakt av, utan krusiduller.
Du var bäst mamma! Du förstörde min barndom lite men jag tackar dig idag.:-)