Jag vill börja med att poängtera att jag och barnens pappa har barnen precis lika mycket. Varken mer eller mindre. Jag tog bara upp veckodagarna eftersom helgdagarna inte räknas, då är ju barnen lediga iaf.
Om jag kunde skulle jag ha barnen jämt, men dom behöver ju sin pappa oxå!
Jag förstår hur du resonerar; om både jag och pappan skulle utnyttnja vår rätt till dagis så skulle vi aldrig få se våra barn.
Men det var inte så jag menade. Det jag menar är att vi har rätt till 15 timmar per vecka, men vi får inte utnyttja dom.
Nu spelar det ingen roll för vi kommer aldrig att få utnyttja dom till fullo iaf. Om vi inte börjar ha barnen varannan vecka, som vi vill ha men det funkar inte eftersom pappan jobbar som han gör.
Det handlar inte om hur jag är eller vad jag gör som mamma utan om hur orättvist jag tycker att systemet är. Och jag förstår inte för mitt liv hur en människa, som ska vara utbildad pedagog, kan sitta och fråga mig om jag inte vill ha mina barn! Det är ju skamlöst och oförskämt!
Och jag gör massor av saker och aktiviteter med mina barn.
Jag är den bästa mamman i världen för dom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar