onsdag 5 maj 2010

Vecka 28

Var hos barnmorskan igår. Allt såg bra ut. Glömde fråga hur mycket SF-måttet var på, det som visar hur mycket livmodern har vuxit. Men bebisens hjärtljud var på 144 slag i minuten, precis som förra gången.
Tog upp min oro om för tidig vattenavgång och mina flytningar oxå. Hon lugnade mig och sa att man kan ha väldigt mycket flytningar. Och om jag misstänker att det är fostervatten (som oxå luktar på ett speciellt vis sa hon) så ska jag bara ringa förlossningen.

Fick oxå veta, något som vi anat men blundat lite för, att vi måste föda i Sollefteå... Dom har nämligen stängt här i Ö-vik precis under den perioden som vi ska få barn. Typiskt... Men som tur är så har Danne kört den vägen många gånger inom jobbet så han vet hur vägen är dit. Vi ska ringa dit och fråga om vi får komma och hälsa på och titta lite hur det ser ut där. Får se om vi får det.

Men det känns lite oroande ändå. Eftersom jag har GBS (Grupp B-streptokocker) så är det viktigt att jag får antibiotika i samband med förlossningen. Och när vattnet har gått så är det jätteviktigt att jag får det, annars kan bebisen bli sjuk. Jag är orolig för om vattnet skulle gå hemma och det går lika fort som det gått under mina tidigare förlossningar. Krystvärkarna har kommit på en gång efter vattenavgång och det har inte tagit många minuter förrän barnen har kommit. Dessutom tar det nästan en timme att åka till Sollefteå. Så det är lite virrigt i mitt huvud pga allt det där.
Men det kändes skönt att få prata med barnmorskan igår. Skulle det vara så att vattnet går hemma så ringer vi först förlossningen i Sollefteå och säger att vi är på väg och sen ringer vi efter en ambulans. Medans dom kör oss till Sollefteå så kan ambulanspersonalen ge mig antibiotika.
Nu hoppas jag förstås inte på att vattnet går hemma, utan detta är bara ifall att. Annars åker vi iväg mot Sollefteå så fort jag känner första värken!:-) Allt för att vara på den säkra sidan!:-)

Men jag hoppas på en lika bra förlossning den här gången som dom tidigare gångerna.
Man kan ju alltid hoppas...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar