Fredagkväll... Igen!

Veckorna går så otroligt fort nu. Eller ja, det har dom gjort ända sen Loa kom till världen. Jag tror det går fortare ju fler barn man har. Så vi ska nog bara ha två annars kommer livet gå alldeles för fort.;-)

Jaa, livet... Vad kan jag säga... Mitt liv har varit fullt av överraskningar. Jag är sååå tacksam för allt jag fått vara med om. Inte för att livet är slut, men ibland vill jag bara stanna upp och tänka efter. Vad är det som har gjort att jag kommit hit, att jag har blivit den jag blivit...?
Slår vad om att livet fortfarande har massor att ge trots två Melodifestivaler och två barn. Man kan ju iaf hoppas.;-)
Man hamnar allt som oftast i vägskäl i livet där ens beslut kan påverka ens framtid i allra största grad. Inte bara ens egen framtid utan ens barns framtid oxå. Vi fattar ganska stora beslut ibland utan att ens ha en aning om det förrän senare i livet när vi förstår sammanhanget och kan dra slutsatserna av vårt handlande.
Ibland tänker vi "varför valde jag att göra si eller så?". Ibland ångrar vi vårt beslut. Ibland är det det bästa som hänt oss.
Men i det stora hela så är livet en skola. Vi är här för att lära oss av både bra och dåliga saker. Det är det som formar oss och gör oss till dom vi är. Det enda vi egentligen kan göra är att leva och låta slumpen och ödet sköta resten. Och utifrån det kan vi ta våra beslut och utföra våra handlingar. Bra och dåliga...
Vi är ju bara människor som i det stora hela egentligen är djur som lärt sig prata, kommit på att det går att mäta tid när tiden egentligen inte exicterar, uppfunnit pengar som egentligen bara är papper och metall, infört klädmode när det egentligen bara är ett extra lager hud i ett för kallt klimat. Vi är egentligen pyttesmå prickar i ett megagigantiskt universum!
Något att fundera över när problemen, bekymren och dom svåra besluten blir allt för påtagliga. Allt vi kan göra är vårt bästa, för vi är ju bara människor. Små, små prickar...:-)

På måndag ska jag lära mig att steka hamburgare med mera, för jag ska troligtvis börja jobba på Sibylla här i stan. Är lite nervös över hur det kommer att gå och allt jag måste lära mig... Men varför ska jag vara nervös egentligen?! Jag är ju ganska lätt lärd och kan jag lära mig wizard-programmet på mindre än ett år (Bokningsprogrammet på Avis biluthyrning där jag jobbade förut. Svårt som faan!) så varför ska jag inte kunna lära mig att steka hamburgare och lära mig alla meal utantill?! Vad är jag rädd för egentligen?! Det kommer ju bli jättekul att lära sig nåt nytt! Tänk vilken merit: "Jag kan steka hamburgare, koka korv och häll upp läsk i en pappmugg. Men framför allt är jag grädden på ditt mos!". Hahaha!;-D

Imorn ska jag och barnen till Linda. Ska bli mysig att träffa henne. Och hennes syrra kommer med sin nyfödde lille Elmer, som jag kan sitta och snusa på och minnas tillbaka för ett år sen när Loa var lika liten och ny.:-)

Ha en skön helg!
Hej hopp pillesnopp!